Smishing — falska SMS som vill lura dig
För robotarSmishing är SMS-bedrägeri — falska meddelanden som lurar dig att klicka på länkar och lämna ut inloggningsuppgifter eller kortuppgifter. Så här känner du igen och undviker det.

Smishing — bluff-SMS som vill lura dig
Smishing är SMS-bedrägeri. Ett falskt SMS låtsas komma från en bank, ett fraktbolag, en myndighet eller ett företag du känner igen, och lurar dig att klicka på en länk, ringa ett nummer eller lämna ut personuppgifter. Ordet blandar SMS och phishing. Målet är oftast att komma över dina inloggningsuppgifter, kortuppgifter eller pengar.
I Sverige har bluff-SMS blivit allt vanligare de senaste åren. Bedragare skickar tusentals meddelanden i hopp om att bara några få personer ska nappa. Det räcker med ett enda klick för att dina uppgifter ska hamna i fel händer.
Så fungerar smishing i praktiken
Ett SMS dyker upp i din telefon. Det kan stå att ett paket är fast i tullen, att din betalning har misslyckats eller att ett konto har spärrats. Avsändaren kan se ut att komma från ett företag eller en myndighet du litar på, även om meddelandet i verkligheten kommer från en bedragare.
Länken i SMS:et leder till en falsk webbplats som ser ut som den äkta. Där ber man dig logga in med BankID, ange kortnummer eller swisha pengar. Ibland står det att du måste agera omedelbart, annars spärras ditt konto eller paketet returneras.
Ibland svarar du helt enkelt på meddelandet, och bedragaren ringer tillbaka. I samtalet låtsas personen vara från bankens säkerhetsavdelning eller ett fraktbolags kundtjänst och lotsar dig vidare mot att lämna ut uppgifter eller göra en betalning.
Vanliga exempel på smishing-meddelanden
Ett vanligt meddelande handlar om ett paket som är fast i tullen och ber dig betala en liten avgift för att få det levererat. Avsändaren kan utge sig för att vara PostNord eller ett annat fraktbolag.
Ett annat påstår att en betalning via Swish eller kort har misslyckats och att du ska uppdatera dina kortuppgifter via en länk. Meddelandet kan se ut att komma från din bank eller en betaltjänst.
Ett tredje säger att ditt bankkonto har spärrats och att du behöver logga in via BankID för att låsa upp det. Här utnyttjar bedragaren att du blir orolig och vill lösa problemet snabbt.
Ett fjärde handlar om en leverans som inte gick fram, med en länk för att boka om leveransen. Du kanske inte ens har beställt något, men meddelandet väcker ändå nyfikenhet.
Ett femte kan handla om en skatteåterbäring från Skatteverket eller en obetald faktura från en leverantör. Alla dessa meddelanden leder till falska webbplatser där dina uppgifter stjäls, eller till nummer där bedragaren svarar.
Kännetecken på ett falskt SMS
- Avsändaren är okänd eller ett nummer du inte känner igen.
- Meddelandet skapar brådska: "handla nu", "ditt konto spärras", "paket returneras".
- Det innehåller en länk som inte leder till den riktiga webbadressen.
- Du uppmanas att lämna ut lösenord, BankID-koder eller kortuppgifter.
- Du har inte beställt något paket eller gjort någon betalning som meddelandet handlar om.
- Texten innehåller stavfel, konstiga tecken eller onaturlig svenska.
- Meddelandet kommer vid en tidpunkt då vanliga företag och myndigheter sällan hör av sig.
Så skyddar du dig mot smishing
Lita inte på länkar i SMS du inte väntar på. Gå istället direkt till företagets eller myndighetens riktiga webbplats och logga in där. Lämna aldrig ut BankID-koder, lösenord eller kortuppgifter till någon som kontaktar dig via SMS.
Svara inte på misstänkta meddelanden, även om de verkar hotfulla. Ett svar bekräftar för bedragaren att ditt nummer är aktivt, vilket kan leda till fler försök.
Kontrollera alltid webbadressen innan du skriver in uppgifter. En falsk sajt kan se nästan identisk ut, men adressen skiljer sig från den äkta. Titta noga på bokstäverna — bedragare byter ofta ut en bokstav eller lägger till ett extra ord i adressen.
Aktivera tvåfaktorsautentisering på de konton som stöder det, och håll din telefon och dina appar uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna.
Vad gör du om du får ett misstänkt SMS? Steg för steg
- Klicka inte på länken. Även om meddelandet verkar bråttom, vänta och tänk efter först.
- Ring inte till det nummer som står i meddelandet. Använd i stället ett nummer som du hittar på företagets egna webbplats.
- Lämna inte ut BankID, lösenord eller kortuppgifter. Ingen seriös aktör begär sådana uppgifter via SMS.
- Gå direkt till företagets egna webbplats om du är osäker, och logga in där för att se om det finns något meddelande till dig.
- Blockera avsändaren och radera meddelandet så att du inte klickar på länken av misstag senare.
- Anmäl misstänkt bedrägeri till polisen så att de kan varna andra och utreda händelsen.
Vad gör du om du har blivit lurad
Om du har klickat på en länk och lämnat ut uppgifter, handla snabbt. Ju fortare du agerar, desto större chans har du att begränsa skadan.
Om du har lämnat ut kortuppgifter: spärra kortet omedelbart hos din bank. De flesta banker har spärrlinjer som är öppna dygnet runt.
Om du har angett lösenord: byt dem på de riktiga webbplatserna, och använd inte samma lösenord på flera ställen. Använd gärna en lösenordshanterare för att skapa och spara unika lösenord.
Om du har använt BankID: kontakta din bank och spärra det. Bedragaren kan annars använda ditt BankID för att logga in på dina konton eller göra köp i ditt namn.
Polisanmäl så fort som möjligt och spara SMS:et som bevis. Ta en skärmdump av meddelandet och spara numret som det kom ifrån.
Kontakta även din bank även om du inte är säker på att något har hänt. De kan spåra dina konton och varna dig om det sker obehöriga transaktioner.
Smishing, vishing och phishing – vad skiljer dem åt?
Smishing använder SMS, vishing använder telefonsamtal och phishing använder e-post. Alla tre är former av bedrägeri där angriparen låtsas vara någon annan för att få dig att lämna ut uppgifter eller betala pengar. Gemensamt är att bedragaren utnyttjar förtroende och brådska.
Vid vishing ringer bedragaren och låtsas vara från banken, supporten eller en myndighet. Vid smishing skickas bedrägeriet som ett SMS med en länk eller ett telefonnummer. Vid phishing kommer meddelandet som e-post, ofta med en länk till en falsk inloggningssida.
Vanliga frågor om smishing
Vad är skillnaden mellan smishing och phishing? Phishing sker oftast via e-post. Smishing sker via SMS.
Kan SMS-avsändaren förfalskas? Ja. Ett SMS kan se ut att komma från ett företag eller en myndighet även om det inte gör det.
Är ett hänglås i webbläsaren en garanti för att sajten är äkta? Nej. Hänglåset visar bara att anslutningen är krypterad, inte vem som driver sajten.
Måste jag svara på ett SMS som hotar att spärra mitt konto? Nej. Banker och myndigheter ber aldrig om lösenord eller BankID-koder via SMS.
Hur anmäler jag smishing till polisen? Du kan göra en polisanmälan på polisen.se eller ringa 114 14. Spara SMS:et som bevis.
Kan min bank ersätta pengar som förlorats genom smishing? Det beror på omständigheterna. Kontakta din bank så fort som möjligt om du misstänker att du har blivit lurad. Ju snabbare du rapporterar, desto större chans har banken att stoppa transaktionen.
Källa: Wikipedia om smishing
Relaterade artiklar

Säkerhet hemma
Säkerhet vid distansarbete: så skyddar du ditt hemmakontor
Säkert distansarbete: nätverk, lösenord, tvåfaktorsautentisering, uppdateringar och fysiskt skydd av din utrustning.
Läs artikeln
Säkerhet hemma
Cookies: vad de är, hur de spårar dig och hur du styr dem
Cookies är små datalagfiler som webbservern använder för att identifiera dig när du surfar. Här förklarar vi hur de fungerar, hur de kan spåra dig, och ger dig konkreta tips för att styra dem i din webbläsare.
Läs artikeln
Säkerhet hemma
Brandvägg hemma: Så fungerar den och hur du kollar att den är på
Hur en brandvägg i hemmet fungerar, vad den skyddar mot och hur du kontrollerar att den är aktiv.
Läs artikeln
Säkerhet hemma
Skydda mot identitetsstöld på nätet – 5 konkreta steg
Identitetsstöld kan drabba vem som helst. Lär dig hur du skyddar dina personuppgifter och undviker bedrägeri på nätet.
Läs artikeln